Ale trail race 11 aug 2018

Jag har nu kört på med löpningen i sommar och det har funkat bra, väldigt bra faktiskt. Denna veckan har jag börjat minska på mängden men benen är fortfarande lite trötta, helt enligt planen. Jag hade inga förväntningar alls inför Ale trail race. Jag hade någon tanke om att vilja springa 10km under 50minuter, alltså under 5.00 tempo i den kuperade terrängen.

Regnet öser ner, alltså verkligen öser. Jag är genomblöt innan jag ens hunnit låsa bilen. Vad är då inte bättre än att springa ett lopp. Jag hade inte velat springa intervaller idag, tänker jag. Precis innan start lättar regnet och jag träffar på Tova, tjejen som kom trea på Skatås ryggar bakom mig i juni. Henne får jag ta rygg på. Starten går och jag hänger med första kilometern. Sen kommer terrängen och enkelspår. Det enda negativa med att springa terränglopp är just det, det är så svårt att passera. Jag får 4-5 stycken mellan mig och Tova, hon drygar ut ledningen till mig. 2km in kommer en öppning och jag passerar, 1, 2, 3 killar och snart även en liten kille, han kan inte ha varit mer än 12år. Jag flyter på bra nedför, det är där jag tar in tid. Då kommer de första spångarna under högt gräs och jag tvingas tvärbromsa för att inte halka sidleds på dem. Regnet har lagt sig som en hal hinna på spångarna och de är glashala. Lite osäkert kör jag vidare, men tappar lite i min styrka, utförslöpningen. 5km in, jag springer ensam, Tova är långt framför mig, jag klarar inte att hålla hennes rygg idag.

Jag springer ner för en sluttning och tar en vänstersväng på en spång. Min vänsterfot försvinner under kroppen till höger och jag åker av spången. Jag sätter i min höger fot i leran bredvid och sjunker snabbt ner till knät. Waaaa, vad läskigt. Det kunde vara något vasst i leran men jag klarade mig. Springer vidare i regnet. 7km in så kommer det en lång uppförsbacke och jag hör någon flåsa bakom mig. Jag förstår snabbt vem det är. Det är den unga killen. ”Jaha, då blir jag omsprungen av en 12 åring”. Jag skrattar för mig själv och låter han springa om och ifrån mig. Jag springer vidare själv hela vägen in i mål som 2a.

Jag älskar verkligen att springa terränglopp, det är så kul. Det är som ett enda långt hinder. Det får definitivt bli fler framöver :). Och vilken snitttid fick jag då? 5.03, såklart, väldigt nära det jag hade som mål så det är jag nöjd med en sån här dag.

img_9099img_9108img_9111

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.